We cannot cling to the old dreams anymore

Någon sprängde en bomb i mitt grannskap häromdan. Ett fint initiativ, hoppas någon spränger hela Varberg snart.
 
Jag har en ny väninna. Alltså en normal och skarp och rolig en som bor här på en ö. Det är min stora räddning. Efter en kort kväll med Varbergs "it-crowd" var jag så utmattad av denna charaden. Tröttast på mig själv såklart, trött på att fruktlöst irritera mig och samtidigt försöka spela varm och intresserad. Frågar dem tusen frågor om deras jobb och deras mammor. Lyssnar ej på svaren. Skrattar inombords åt deras sagan om ringengäng. Noll integritet. Men som en räddning från allt detta kom den nya väninnan in i livet som en hägring på en strand. Hon kan prata om pop, känslor, forskning, föräldraskap, allmänpsyk, hopplösa småstäder och life. 
 
Dagarna flyter fram, inget händer. Jag försöker njuta av indiansommarn och mitt lilla barn. 
| |
Upp