Nothing lasts forever, even cold November rain

Sista skälvande handläggartimmarna på vecka 44. Undrar om det kommer hända något fräckt? Verkar inte som det men en kille var precis här och bjöd på en bulle med sånt där grönt i. Lika bra att äta gosaker när man ändå är tjock. I måndags fick vi sockerbulle, det var också gott. 
 
Det är så bra på mitt nya jobb.Eller nu har jag ju varit här ett tag och harvat. Men alla är så fulla av uppskattning! Känner mig som en doer och ett geni typ dagligen och jämt. Det är man ju inte van vid. Fick en varm våg av bekräftelse inombords när AKT rapporterade att min efterträdare på tekniska högskolan redan blivit galen på de vuxna och pratade om katastrof och det värsta hon varit med om. 
 
I alla fall, tänkte en del på detta året och allt som har hänt. Har det någonsin hänt så här mycket på ett år? Näe det kan jag aldrig tro. Och så här en bit längre ner på vägen är man ju glad att de vuxna till slut drev mig till att byta jobb och att min förra kille inte ville vara ihop så jag kunde träffa den nye. Samt att jag stått ut med alla rädslor, förändringar och sorger under detta år. För the reward i slutet av dagen är nog att jag kommer få en ny och extra älskvärd familj nu och ett jobb där nästan alla är snälla. 
 
 
| |
Upp