What Goes On
Detta är en märklig och sorglig vecka. M har slutat på tekniska högskolan nu. Nu är det bara jag och de vuxna. (Och Mustige mannen som befinner sig nånstans mitt emellan) Jag och M åt avslutningslunch på Persian Palace häromdan. Där var det hög puls som vanligt. En massa handläggare och fosskare som vi känner var där och drällde. Sen fick vi djupfryst tårta och sen kramades vi länge och M fick lova att komma till geniknölen så snart vädret tillåter. M är en speciell man som vågar dricka hallonte trots att det är så omanligt och han är även min livscoach och rådgivare. Både när det gäller män och ekonomi. Han brukar också hjälpa till att tolka när vi har besökare från Skövdetrakten. Han är redan djupt saknad.
Jag har dock fått en ny vän på tekniska högskolan. Han är biokemist och vi åt lunch idag. Han har läst James Joyce och han går oftast klädd i rött.
Nu är våren i antågande: promenadernas tid. Jag, Rico och Esmelon vandrade runt lite häromdan. Kollade vårtecken och höll bluesen borta. Höjdpunkten var nog när Rico av misstag ropade "Tack för igår!" till en för honom okänd gravid kvinna och hennes kille. (faktum är att det var Martin Marinad, som ju vissa av oss känner) Sen flabbade vi länge och väl (i alla fall jag).
Jag och Fosskaren Qui Rit tänkte skolka igår och gå ut och vandra i naturen men det blev inte av. Jag hoppas vi kan göra det snart. Vi håller just nu på att kartlägga allas föräldrar. Mycket intressant måste jag säga. Om ni undrar vad hon är för fosskartyp så är hon den glade fosskaren. Troligtvis den bästa fosskarkategorin, för övrigt mycket sällsynt på tekniska högskolan.