Hats off to my distant hope

Oro på börsen och i väderleken, i övrigt är allt i livet mycket förutsägbart. Vi förbereder vår admin för den årliga venedigresan med en stilla förhoppning att det kanske blir snäppet enklare i år. Barnen är äldre i alla fall. 
 
Skulle ta en promenad igår kväll men kom inte långt, bara till den gamla stationsbyggnaden 400 meter bort innan jag ombads komma hem. Insåg där och då att jag inte längre tycker om att promenera ändå. En promenad måste clearly göras i en miljö man tycker om annars är det ingen mening. Man bara går och inget är harmoniskt, ögonen blir trötta och  skorna är obekväma och uttråkningen total. Det är verkligen tråkigt att bo i en håla. Det finns liksom inga argument mot det. 
 
 
| |
Upp